När man studerar borgerskapets dukningar under 1800-talet är man gärna speciellt uppmärksam på mängden av olika slags bestick, en uppsättning för varje rätt, som kirurgiska instrument. Massor med silver. Och för den delen även porslin. Oftast tolkas detta som ett utslag av nyrik välståndsdemonstration. Men det kan lika gärna ses som att kapitalismens arbetsdelningsprincip trängt ända in i familjens heligaste, matsalen. Effektivitet vid matbordet. Ätandet momentindelas och tidsstuderas, och utförs med precision och specialisering. Hur manifesterar sig arbetsdelningen i dagens hem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar