barcelonagolv

Gräns I.

bubblor

Såpbubblor är tysta också när de försvinner.

solen

Här är sommaren bland annat till för att solen ska kunna lägga ut sin matta av försonande skoningslös värme.

mosaik

Mosaikens attraktivitet ligger i att den är taktil för ögat, bland annat.

gourmet eller gourmand?

om den nya konsten - die neue feuchtigkeit

Den nya konsten är fuktig. Kanske är den fuktig som en fet oljemålning, men den kan också bestå av några stentorra ord som lämnar en fuktig fläck i din hjärna. Den nya konsten är varken smart eller ängslig. Den sipprar. Släpper igenom. Öppnar.

bibliotek igen

Har stadsbibliotekarien i Malmö råkat läsa en bok om Feng Shui?

underhållning - kultur (II)

Richard Floridas "kreativa klass" är inte kreativ, den är underhållande.

nyheten

När vi kan se alla bilder direkt överallt förlorar de sitt nyhetsvärde. Solen kommer att störta samman när den inte längre strålar.

det enda du behöver just nu

Skynda att införskaffa Bo I. Cavefors nyutkomna Memoarer, med illustrationer av C.M. Lundberg. Jämte Peter Cornells likaså nyutkomna Mannen på gatan är det det enda du behöver i läsväg denna lysande sensommar. Två smala volymer med betydligt större bredd än många fetare alster.

revolution

Alla (r)evolutioner är sexuella.

bibliotek (fortsättning från 16 augusti)

Katarina Forsström, bibliotekarie och ordförande i Svensk Biblioteksförenings regionförening för Skåne, skriver i ett försvar för den omfattande gallringen och nedmalningen av böcker att utan den: "Skulle Malmö Stadsbibliotek [...] förvandlats till ett dammigt bokmuseum som besökarna förmodligen haft lika liten anledning att besöka som vissa avskräckande exempel jag såg på semestern i Sydeuropa förra sommaren. Nästan folktomma, trånga bokmuseum [sic!] - till vilken nytta kan man fråga sig..." Ja tänk! Ett museum! Hemskt! Och som i det eländiga, efterblivna Sydeuropa! Som trots en hos oss ofta föreställd fattigdom tycks ha råd att ha plats både för det nyttiga och det vi dömer ut som onyttigt.

I debatten trycker Forsström med flera på att man måste gallra och alltid har gjort så. Visst är det så, men just nu handlar det för Malmö Stadsbibliotek inte om att gallra för att ge plats åt nya böcker utan för att ge plats åt annat än böcker. Man gallrar för att även biblioteket ska kunna glida in i ett sövande och modernt konsumtionsrum, där vi inte riktigt är säkra på om vi är i ett köpcentrum, på en konsthall, eller i ett bibliotek.

hemma igen

Hemma igen efter en lång sommar möts jag av nyheten att Malmö stadsbibliotek maler ner böcker som man funnit överflödiga. Böckerna ska ut, författarna ska in enligt en slogan som en reklambyrå utformat. Även bibliotekarierna har tagit till sig show- och entertainmentsamhället. Efter ett par dagar av både folkliga och kulturbevakande protester mot nedmalingen bestämmer man sig för att sluta mala ner böckerna och börjar med gratisutdelning istället. Närmare tusen böcker delades ut igår. På fyrtiofem minuter. Man hade räknat med att de skulle ta fyra timmar. Men planerna på ombyggnad fortsätter. Istället för trista bokhyllor ska man ha scener och restaurang. Man får anta att bara de böcker som lånas ut med någorlunda frekvens får finnas kvar. Mainstreaming kallas det. Det är precis som på TV. Var ska alla de konstiga, udda böckerna ta vägen. När jag var en ensam tonåring i en liten småländsk stad för trettio år sedan eller så var biblioteket min viktigaste tillflyktsort. Där var det tyst och jag kunde ströva fritt bland hyllorna, ta ut en bok i något udda ämne, en etikettsbok från slutet av 1800-talet till exempel, med fascinerande, och sedan länge obsoleta regler för mänskligt umgänge. En sådan bok hade nog åkt i kvarnen direkt idag. Biblioteket blir inte längre ett ställe att ta sin tillflykt till. Där kommer inget udda längre att finnas. Inga dunkla vrår. Inget att upptäcka. Modernitetens beröringsskräck inför historien når själva de institutioner som ska förvalta historien. Jag vet att det finns några specialbibliotek kvar, och att ett par bibliotek ska lagra allt. Men dessa forskningsbibliotek är inte öppna för en ensam tonåring i en svensk småstad, för någon som kanske inte ens känner till att de finns. Visst finns mycket på nätet, men inte möjligheten att bara ströva, i rummet, ta ut något ur hyllan, lukta, känna på, läsa lite, sätta tillbaka, gå vidare, fly.