Många tycker att de ska få hjälp att dö. Dödshjälp låter bättre än assisterat självmord. Rädslan för döden, dess seghet, dess fulhet, dess opassande intrång i det moderna livet, är förståelig. Den är både urgammal och ny. Urgammal därför att människor alltid varit rädda att dö, organismen knyter sig inför sitt upphörande, ny därför att moderniteten inte har plats för den gamla döden. Ett problem man inte talar om så ofta i debatten är ansvaret. Kan vi verkligen begära att någon annan, en läkare, ska ta ansvar för vår död? Att någon annan ska ha vår död på sitt samvete? I sammanhanget talas också ofta om rätten till en "värdig död", men vad är då en ovärdig död? Är det alla andra dödar. Måste döden vara städad för att vara "värdig"?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Döbra!
Skicka en kommentar